Pejsingkollen – att bromsa en kronisk sjukdom

Om du som läser är sjuk och energibegränsad som jag så rekommenderas texten under bilden i första hand. Eller långsam läsning med många pauser,

Sedan mars 2012 har jag varit sjuk i influensalika symptom, och närmare två år tog det innan jag visste namnet på min sjukdom. ME/CFS. Förra året var mitt sjukaste, och det verkade som att hälsan sakta försämrades. Sommarvärmen gav ingen tydlig förbättring som tidigare år, och kraften tycktes successivt minska. Det var tungt. Men den senaste månaden har det känts som att kroppen bromsat in en liten smula. Jag är i grunden lika sjuk, men jag blir inte riktigt försämrad lika länge som tidigare.

Detta är skört. Det är känsligt att berätta om mikroskopiska förbättringar, för när någon gläds för ohejdat känns det som att den personen tar enkelt på den kroniska sjukdom jag har. Därför är jag försiktig med att berätta om förändringar, men gör det alltså nu. Eller nu… Den här långa texten har jag skrivit på i veckor för att inte bli sjukare av skrivandet och tänkandet. Och det är just detta förhållningssätt som jag tror har bidragit till den – som det verkar – hejdade försämringen. För ett år sen lärde jag känna ordet pacing. I ett år har jag övat, och nu börjar det ge viss effekt. Jag är kristen och har många som ber för mig, men miraklen på hälsofronten har uteblivit. Däremot är det ett slags mirakel att en person med dåligt tålamod och bristande disciplin har lyckats med det jag kommer beskriva här. Inga specialdieter eller dyra kosttillskott som jag har provat har hittills förändrat mitt mående, men pacing kan göra det. Det är det idag enda säkra sättet att bromsa upp ME/CFS och en chans till att på sikt må bättre. Än så länge det enda sättet. Seriös och lovande forskning pågår på många håll i världen även om kunskapsluckorna inom svensk vård är skrämmande stora.

Men nu, mer om pejsing.

MEkraft

Pacing [pejsing] är att hushålla med sina begränsade krafter så att kroppen håller länge, Att ta reda på hur mycket jag klarar och sen försöka göra långt mindre än så för att undvika att gå över ohälsans gränser. Det kan ge en möjlighet att i någon mån påverka effekterna av en sjukdom som ME/CFS. En sjukdom som i många fall kräver ett sängliggande liv för att symptomen inte ska öka.

Så vad innebär då pejsing? Jag har under en längre tid sammanställt vad som är viktigt att hålla koll på för min del. Nu börjar jag känna mina symptom så väl att jag vet när de eskalerar, och om jag håller mig till den här listan så kan jag hejda en successiv försämring. Det kräver en del disciplin, det kräver att jag avstår med massor av saker jag tycker om, och det är rätt tråkigt. Men är så mycket värt att känna att jag har möjlighet att påverka, om än i liten grad, hur dåligt jag mår. Och förhoppningsvis även ge förutsättningar för en läkning.

Pejsingkollen
-ett slags självtest

Ο Begränsa intrycken
Sänka/stänga teve, avstå musik, undvika att ha flera ljudkällor samtidigt, använda öronproppar i högljudda miljöer, blunda ofta.

Ο Kommunicera klokt
Minimera telefonsamtalen. Välja skriftlig kommunikation när det går, men avstå att läsa och skriva långa texter när det visar sig förvärra symptomen.

Ο Värstingvila
Blundvila/meditera vid symptomökning samt före och efter fysiska eller mentala aktiviteter. Ligga ner så mycket som behövs för att symptomen ska hitta sin lägsta möjliga nivå. (Ofta blir det 20-21 timmar per dygn) Sitta utan nackstöd så korta stunder som möjligt (15-30 minuter) om sittande ger symptomökning.

Ο Umgås sparsamt
Begränsa sociala kontakter både i tid och antal. Hellre träffa färre personer än många åt gången. Berätta i förväg att tiden måste begränsas och hjälpas åt att hålla koll på det.

Ο Dela upp sysslor
Dela upp aktiviteter i små portioner och inte sträva efter att bli klar. Läsa långa texter i etapper, plocka ur en fjärdedel av disken i taget, ägna tio minuter åt räkningar och sen vila två timmar.

Ο Prioritera det mest angelägna
Avstå det som kan avstås men välja ut vissa saker som får kosta kraft eftersom det ger livsglädje: samvaro med de mest älskade, favoritkonserter, helgmatlagning osv. Och kanske välja att ägna veckor åt att tänka skriva en sån här lista som kanske kan hjälpa någon annan.

Ο Vara som Skalman
Röra sig sakta, ha det som behövs nära till, håll koll på (mat- och) sovtid, undvika alltför känslomässiga engagemang om möjligt.

Ο Använda hjälpmedel
Solglasögon, solhatt, öronproppar, duschstol, arbetsstol, rullstol, fällstol, andra människors hjälp.

Ο Välja utflykter med omsorg
Vara sparsam med sammanhang som innebär både fysisk aktivitet och sociala kontakter och många intryck. Exempelvis kyrkan, stora fester, stora affärer, marknader osv.

Ο Lyssna på kroppens signaler
Hålla koll på symptom, puls och kroppstemperatur och anpassa vila och aktivitet efter dem.

Ο Ransonera hushållssysslor
Minska aktiviteter i hemmet och avstå slentrianbeteenden som kostar kraft och inte alltid är helt nödvändiga: bäddning, hämta tidningen, påklädning, städning, Facebook, dusch, hämta saker i källare/övervåning.

Skrivet om PACING

Läsning som rekommenderas till alla som vill kunna ta kommandot över sin sjukdom eller lära sig förstå en sjuk anhörig. Pacing kan sannolikt hjälpa till ett bättre mående vid helt andra tillstånd. I nuläget läser eller skriver jag inte så här långa texter eftersom det försämrar mig, men att ta in nedanstående kunskap i små portioner är investering inför en förhoppningsvis friskare framtid.

Vill du stötta ME/CFS-sjuka i Sverige, bli stödmedlem i patientföreningen RME.
Vill du stödja lovande forskning på Stanford University, köp mina sjukstugedikter.

Related Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *