I väntan på familjen en titt i högen med feberfilmer som en god vän lånat mig. Det blev Som maskrosfrön för vinden. En film som berörde så djupt att det gör ont i kroppen. I en scen handlade det just om önskeblomman som vår lille sexåring berättade för mig om i början av sommaren.
Filmen handlar just om en adopterad pojke i samma ålder som vår. Om vad det är som gör en till förälder. Om hur det skulle vara om ens barn riskerar ryckas bort. Smärtsamt och berörande viktigt.
Filmen bygger på en bok av Karen Kingsbury. När jag läst ut en annan bok vill jag läsa den. Den andra boken är just min egen andra bok. Jag skrev ut alla manusbladen idag för att – efter alla dessa böcker av andra – läsa igenom och korrigera mig själv. En dag, någonstans ska den boken också bli tryckt. Den fristående fortsättningen på Väntrum.
Verkar vara en intressant film. Bra att du kan se filmer och bli inspirerad i ditt skrivande. Synd att du fortfarande har mycket feber. Kram
Den där filmen vill jag se. Hoppas jag kommer ihåg titeln när de ä r dags hyra en film. Såg trailern och blev berörd av det lilla och kan ana svårigheterna. Förstår att man blir extra berörd när man har ett barn i samma ålder.
Var rädd om dig och det var från dig jag hälsade kram,
Det var någon som pratade om den boken på mitt jobb, vet inte om jag bör läsa den just nu. Men jag ska lägga den på minnet.
Vill väldigt gärna läsa din bok också! Ska du ge ut den på eget förlag också?
Tråkigt att febern tagit över igen 🙁
Kram
Tack för era fina hälsningar!
Ekke: jag vet inte. Hoppas slippa det (eftersom jag är betydligt bättre på – och tusen gånger mer intresserad av – att skriva än på att ge ut böcker!), men förlagsdjungeln är svår att tränga sig in i så vi får se. Den har legat klar länge redan den här boken. Tack att du vill läsa!