Vi kom iväg. Det blev en liten semester. Ett prisvärt hotell i centrala Stockholm. En säng till mig på hissavstånd från restauranger, frisör(!), affärer och hötorgsvimmel. Jag fick en glimt av det, men låg i hotellsängen nästan hela tiden när familjen var ute och stockholmsturistande på alla de där ställena som vi ännu inte hade besökt som tvåbarnsfamilj. Sen kom de tillbaka till basen och vi åt middagarna just intill hotellet. Tillsammans.
Åttonde våningen och en fantastisk utsikt som gav mig Stockholm fastän från ovan. Stadsdoft och gränder. En känsla av att vara ute i världen efter så många dagar i min febersoffa. Det kändes bra, trots att jag missade så mycket när jag tillbringade nästan alla dygnets timmar på det rosdoftande hotellrummet (Coop hotellpremie har nog aldrig haft hotellgäster som nyttjat premien så väl förut…) och jag kunde verkligen njuta av att vi var ute på familjesemester ett par dagar. Tills igår när jag hade checkat ut från hotellet och fick tillbringa dagen utan rum att vila i. Då föll både sjukdomströtthet och förtvivlan över mig. Som att bli påmind om att den is man går på är väldigt skör. Det är den. Men det gick att gå på den. Sakta, sakta. Och nu är jag hemma i egen soffa igen efter en natt i egen säng. Jag ligger här med sömnrufsigt men nyklippt hår. En tunn kalufs som inte hade blivit klippt hos frisör på över 1,5 år. Det syntes minsann, fick jag veta av den unga, kallpratskunniga frisören. Jag svarade med att ljuga hejvilt på hennes frågor och låtsades att jag var en helt vanlig, arbetande och frisk människa på semester. Och inte en som fick använda nästan alla sina krafter för att sen ta sig tillbaka de tvåhundra meterna till hotellentrén. Men håret fick jag tvättat helt utan egen ansträngning och dessutom utan kallprat. Den stunden var det allra bästa på den lilla utflykten från hotellrummet. Förutom friskare hårtoppar och en övning i att inte vara så skrämmande ärlig hela tiden.
Så roligt att du fick byta sängplats några dagar.Det ser ut som ni nyttjade ett av hotellen vi brukar utnyttja vid Stockholmsbesöken just för läget. Härligt att få håret omskött oxå. Jag har inte varit på en hårfrisering på 25 år för att jag inte orkar coh då var det på min bröllopsdag och det är ju snart . När det blev kris kom frissan hem o klippte mig så jag hade chans ligga. Nu är det 6 år sen sist.
Åkte ni tåg? tyckte mig ana det av ntgt inlägg på fb som jag ej orkade kommentera pgr av min gräsliga smärta igår. Hoppas du inte får betala för dyrt pris för utflykten. Kramar o böner
Rica hotell vid Hötorget var det. Fantastiskt bra läge som gjorde att jag upplevde Sthlm med alla sinnen trots allt. Du må tro att jag tänkte på dig när jag satt och fick håret tvättat. Jag anade att det här med klippning är så mycket svårare för dig och såg framför mig nån slags massagebänk som man skulle kunna dra fram till ett frisörtvättställ och sedan tippa upp när klippningen skulle göras.
Ja, vi åkte tåg, och jag orkade den långsamma promenaden mellan stationen och hotellet med en matpaus på vägen. Kortare väg än att gå på Sundsvalls sjukhus från parkeringen via centralreceptionen och till infektionskliniken och tillbaka!
Roligt att du kunde följa med även om det inte var just ett sånt Stockholmsbesök du önskat.
Inte riktigt. Men bättre än inget! Tack!
Skönt för dig att få håret klippt.
Och lite miljöombyte trots allt.
Stockholm är fint.
Och hotell är sköna att vara på.
Men så klart tråkigt att du blev isolerad när de andra vara ute på roligheter.
Kramar från mig.
Tack Tolmia! <3 Ja, att vara på hotell ger ju en vila som inte finns hemma. Ingen disk eller tvätt, inget annat att göra än att vila. Just vad jag mår bra av. Även om jag vill kunna göra så mycket mer....
Låter som om det var en jobbig resa, men skönt att ändå komma iväg. Och frisörbesök, det är värt mycket!
Nästa gång ska du ha krafterna så att du orkar luncha med mig! 🙂
Ja! Jag ser fram emot att möta dig igen! För länge sen nu! Denna gång låg jag lågt med att berätta för alla vänner i huvudstaden om Sthlmsresan – för att inte frestas att tappa ork i umgänge med andra. Klokt va? 😉 För att komma från en E-människa (i Myer-Briggs) iaf!
Skönt att ha fått håret rensat. Om det fanns kallpratsfria frisersalonger skulle jag kunna tänka mig att klippa mig mycket oftare också som frisk. 🙂