Kategori: Ditt & Datt

Det blir glesare mellan blogginläggen. Ont om ord. Tappad mening. Absolut inte livets mening. Sjuk eller frisk tvivlar jag aldrig på livets mening, men vissa stunder på min mening som soffliggare och allt oftare meningen med skrivandet. Det som jag ägnar mig åt här. Och dikterna. Statusraderna. En sån här text kan förefalla som ett…

En stund i dagsljus och snöljus till den inneliggande kroppen fick det bli idag. Resten av familjen jobbade med snön medan jag var chefen enligt sonen. Mitt jobb bestod endast i att vara upprätt, tända nya i ljuslyktor och lägga mig ner. Igår fick jag ett MMS med en snöängel till mig. Idag kunde jag…

Medan jag funderar på om jag har nåt intressant att dela med mig av i bloggosfären kan jag visa en bild som har tagit nästan ett helt år att fota. Inte för att jag är långsam utan för att somligt tar tid. Också när jag är som sjukast kan jag hitta dagar när jag orkar…

Gårdagskvällen ägnades åt feelgood, med framgång. Små osamsigheter rann av innan vi hann säga förlåt och Astrid Lindgren. ”Astrids jul” hade vi inte sett denna jul, som fortfarande är kvar här hemma. En skön julkompott. Särskilt tillsammans med den udda, men just igår tillåtna kvällsmåltiden Ris á la Malta. Ikväll får det nog bli fisk…

…efter en helg med stora barnet (och hennes vänner och mina vänner, mammorna) som tog på de kroppsliga krafterna och ökade febern, men gav till de själsliga krafterna och minskade rastlösheten. Så nu är det vila, efter morgondiskussion med ynglingen om vikten av varma kläder när det är -15. Det är märkligt hur en dispyt…

Till sällskap i vilan idag. Song for Marion. Och många tårar. Du som inte har sett filmen kanske inte vill se det här klippet i förväg. Men jag vill. Igen.

Väldigt, jag menar väldigt, många i mitt Facebookflöde (ja, nu är jag tillbaka där men funderar av och till på hur jag ska ha det) har delat med sig av en och samma film. Det är sällsynt att så många sprider samma länk och till slut blev jag tillräckligt nyfiken för att titta på den. Men…

Vardagen är här. Övriga familjemedlemmar på skolor och jobb och jag i soffan. En sån där extra sjuk dag när en tjugometerspromenad till brevlådan får tempen att stiga en grad timmarna efteråt. Då är det bra att vara utan sällskap. Att ligga i soffan och knarka Grey’s Anatomy och resa mig så lite som möjligt….