Det här är mitt sällskap just nu. Symboler för tro och vänskap. Och i datorn sjunger vännen de sånger vi skrivit om Frälsarkransen. Vårt gemensamma drömprojekt. Som nu får leda mig in i drömmarna. Oj så trött. Snart dippar jag omkull här på sängen med romanen som en vän och sjuklingskamrat gav mig inför resan. Jag har sovit ovanligt mycket dessa dagar, eeeh… nätter, somnat lätt och sovit utan att vakna onödigt tidigt. (Dvs inte före kl 06 😉 ) Tacksam. Förbön och feber i kombiation kan vara en god huvudkudde. Som vanligt stiger tempen och huvudvärken när jag är mer aktiv. Idag har tack och lov aktiviteten, om än temphöjande, enbart varit behaglig. Äntligen har jag fått möta Kristina! Änglasmycket hon gjort (det på bilden) har jag haft hos mig i snart ett år, och vi har känt varandra via bloggarna i närmare två år. Idag möttes vi. Härligt möte med viktiga samtal. Och en glimt av hennes fina familj. Så glad.
Efter vila i mitt övernattningsrummet kunde jag gå de få stegen till lånemamman och äta middag och samtala. När vi talade om den saknade maken och fadern, som nyss avslutat ett långt liv, låg jag i soffan under den här vackra bilden som talar så mycket om hans liv. Och till viss del om mitt…
Jätteglad att du har fått träffa Kristina.
Vad fint smycket var som du har fått av henne.
Förstår att det var ett kärt möte.
Kram från Tolmia
Jag tänker på dig.