Snön faller ner utanför de två fönster jag ser från kökssoffan, och bästa teet och skönaste musiken fyller kroppen. Det hade kunnat vara perfekt, om jag vore frisk. Men nöjer mig i just denna stund med nästan perfekt.

Tidningen berättar att jag ska se på teve ikväll. Sommarpratarna. Detta program som har suckats över bland trendletarna i Spanarna, jag tycker om det. Det kan förvisso vara ojämnt, men jag uppskattar konceptet. Människor som i sina radioprogram har berört något väsentligt, möts utan att känna varandra och samtalar om just det väsentliga. Liv, död, kärlek, smärta. Förra veckan grät jag med sundsvallsfina dottersidolen Gina Dirawi, som så känslosamt berättade om hur det är att bli bedömd och dömd för att utseende och namn berättar att man hör till en misstänkliggjord grupp.

Idag kommer jag att beröras av flera intressanta personer och däribland, i mina öron, 2012 års viktigaste sommarpratare. Klara Zimmergren. Hon talade om barnlängtan på ett sätt som ingen gjort i Sommar i P1 tidigare, men som oändligt många upplevt. Just så.

Efter att ha hört Klaras sommarprat satte jag ihop en grundkurs i barnlöshet. Roman, radioprogram och film. Nu när läsaren K gav mig en fjärde hörnsten i form av musik så upprepar jag den.

Vill du känna igen dig i din egen barnalängtan, eller lära känna någon annans – du har sannolikt många varande eller tidigare längtare i din närhet – så är det här ett sätt:

Grundkurs i barnalängtan

Om du vill lägga till ytterligare en konstform kan du läsa dikten I barnlösas himmel, som jag just idag publicerade på skrivarsidan Ekhemmanet. Följ sidan genom att gilla den vettja.

20121029-151231.jpg

Jag är lyckligt lottad, och får uppleva sommarprat som värmer själen också i mitt eget liv. I helgen hos och med kära vänner. Bilden är från ett annat sånt samtal för två år sedan. En magisk vänfrukost som ingick i den härliga upplevelsedygnet vi fick av vänner i fyrtioårspresent.

Livet är nästan perfekt.

Related Posts

4 thoughts on “Sommarprat och grundkurs i längtan

  1. Bland allt det kloka du skrivit finns det en detalj jag hakar upp mig på och vill kommentera; SNÖ???? Jag är inte reeeeeeeedoooooooo!! Det är illa nog att det är göteborgsgrått, blött, blågsigt och snorkallt – jag vill inte ens tänka på att det snart blir etter värre…

    Alltså, jag gillar vinter. Men jag gillar inte att frysa, och här i göteborg blir det ju gärna så himlans rått!! Kommer ihåg när jag pluggade i västerås för en evighet sedan, en vinter hade vi minus tjugo. Och det var verkligen en helt annan sak än fem minus här!

    Krama om dig!!

    1. OK, jag skickar inte snön till dig 😉
      Fast jag fryser mycket mindre i -15 och snö än i -1 och blåst och regn. Och så får både barnen och jag sköna julkänslor när det vita kommer, och spelar julmusik medan det ännu är förbjudet 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *