Många bilder, lite text. Trött. Inte sämre i min sjukdom, snarare tvärtom. Jag börjar ana våren i kroppen. Glimtar av en mikroskopisk förbättring. Inte hela tiden, men då och då. I små, små portioner. Lindrigare huvudvärk, stunder av kraft, en känsla av att kroppen börjar nosa på verklig återhämtning. De två tidigare åren har jag…
Aktuellt
Längtans steg och väntans rum – skrivet, sjunget och sagt om barnalängtan
”Och jag tränar på min svåraste mening. Allting är som det ska vara, just nu.” Klara Zimmergren ur ”Längtan bor i mina steg” Här följer en grundkurs i barnalängtan, men först några rader om varför natten kom sent igår, när det redan hunnit bli idag. Det var omöjligt att släppa boken. När jag nattade vårt andra längtansbarn…
Se ME idag 12 maj!
Du som SER, tänd ett ljus för ME idag. Du som GER, skänk en gåva för ME idag. Du som BER, sänd en bön för ME idag. Den 12 maj är en internationell dag för att uppmärksamma den svårt funktionsnedsättande men alltför okända och förringade sjukdomen Myalgisk Encefalomyelit, ME. Jag är en av många miljoner…
Bekräftelsedag
Så har vi fått uppleva en konfirmationshögtid i egenskap av föräldrar. Både jag och maken har varit konfirmandledare i yngre år, och liksom dopet är stort i våra liv och tro är förstås bekräftelsen av dopet också en högtid. Dotterns dopljus fick brinna vid frukosten. Långväga släktingar och några vänner var inbjudna. Inte för stort…
Läskraft
Idag läser jag. Läser och samlar kraft inför en helg i glädje, samvaro och kroppslig utmaning. Vårt första längtansbarn ska konfirmeras. Jag minns, inte som igår men nästan som i förrgår, när hon var två veckor gammal och en vän ringde och ville komma. ”Så jag får se henne innan hon ska konfirmeras.” Nu är…
Drömsk verklighet
Det sjuka livet är ett isolerat liv. Det är många som tänker på mig dagligen, men få människor som passerar min febersoffa rent fysiskt. Det är jag tacksam för, eftersom stillheten är nödvändig för att inte sjukdomen ska isolera ännu mer. Nödvändig men inte alltid önskvärd. Ett sätt att fly ur isoleringen är att besöka…
Det som behöver sägas
Kyrkklockorna ljöd i Jönköping igår, för att varna för fara för första gången på 75 år. Faran gäller nazismen, människoföraktet. Det oroar mig mycket att de här strömningarna är så starka, så synliga. Hatet, naiviteten som frodas i kommentarsfält och på gator och torg. Jag berörs av de kyrkklockorna. Ögonen fylls av tårar. Hjärtat fylls…