Nu vimlar det av julsånger, på Spotify, på teven, i artiklar, i reklam. Igår hörde jag på radion att Mauro Scocco har gjort en julskiva. ”Spännande” tänkte jag, eftersom han brukar göra bra låtar. Ibland helt fantastiska. Men så spelades en låt från skivan och jag blev riktigt besviken. ”Då är hela världen vit.” Besviken över att just denne låtskrivare har skrivit en sång genom att stapla en hög med uttjatade svenssonkommentarer på varandra. Och så det billiga tricket att låna komp från älskade julpsalmer.

Sen finns det andra julskivor som landar som en gåva i famnen, som plattan Det kunde lika gärna varit jag som släpps idag och säljs till förmån för Frälsningsarméns arbete.En som alltså inte ska lyssnas gratis. Anna Stadling, som jag lyssnar på nästan dagligen, står bakom idén, och med sig har hon en skara fantastiska svenska sångerskor Jag har beställt den och tills den kommer lyssnar jag igen och igen på inslaget från TV4:s Nyhetsmorgon i lördags. Anna Stadling, Helén Sjöholm och Rigmor Gustafsson (varav två från Sundsvall 😉 ) sjöng. Och sjunger igen. Helena Andersson, officer i Frälsningsarmén i Sundsvall, Nacksta (där vi bodde förut) medverkade och berättade om arbetet för de medmänniskor som får hjälp tack vare Frälsningsarmén.

Idag fyller SMS:et 20 år. Det ska vi fira. Ett sätt är att skicka ett SMS som gör skillnad. Jag fick nyss en hälsning från en vän som inte hittade mig på Facebook längre och inte bekvämt stannade där, utan gick vidare och skickade några rader som verkligen gjorde skillnad för min dag. Jag har själv skickat ett SMS som gör skillnad. Jag skrev ordet HOPP till telefonnummer 72950. På det sättet skänker jag 50 kronor till Svenska kyrkans internationella arbete.

Kanske du också firar SMS:ets 20-årsdag med att skicka ett meddelande som gör skillnad?

Av någon anledning skapas en liten bild tillsammans med TV4:s inbäddningskod. Desto mer stjärnor blir det. Länkarna fungerar inte heller i iPhone, men här är också sång 1 och sång 2.

Det snöar lätt. Runda flingor som konstsnö i en julkalender inspelad i oktober. Men det är nästan december och snön är verklig.

Till detta väder, stillsamt singlande snöfall, finns musik som passar utmärkt. Förra året lärde jag, tack vare en vän, känna en äldre Kate Bush och hennes son med den fantastiska snöflingerösten. Låten Snowfall är första spåret på sköna ”50 words for snow” som kom 2011.

I was born in a cloud… Now I am falling.
I want you to catch me. Look up and you’ll see me.
You know you can hear me.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
We’re over a forest. There’s millions of snowflakes. We’re dancing.
The world is so loud. Keep falling and I’ll find you.
I am ice and dust. I am sky.
I can see horses wading through snowdrifts.
My broken hearts, my fabulous dances. My fleeting song, fleeting.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
My broken hearts, my fabulous dance. My fleeting song. My twist and shout.
I am ice and dust and light. I am sky and here.
I can hear people. I think you are near me now.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
We’re over a forest. It’s midnight at Christmas.
The world is so loud. Keep falling.
I’ll find you. I think I can see you.
There’s your long, white neck.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
Now I am falling. Look up and you’ll see me.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
In a moment or two. I’ll be with you.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you.
Be ready to catch me.
The world is so loud. Keep falling. I’ll find you

Kate Bush – Snowflake från ”50 Words for Snow”

Ibland är det svårt att hålla modet uppe. Tålamodet och godmodet. I snart nio månader har jag varit sjuk, utan att någon säker diagnos har kunnat ställas. Då och då kommer några dagar som den här, när tempen förvisso är en grad för hög men inte direkt feber.

Sjukdomskänslan i kropp och huvud är ändå (minst) lika besvärlig som vanligt, men det är dessa dagar som modet sjunker och irritationen stiger. Det är som att febrigheten annars gör mig mildare, luddar till sinnet så att jag blir uthålligare än jag liksom borde vara. Men de här dagarna är tårarna och svordomarna nära och det hjälper inte att tända massor av ljus och lyssna på julmusik.

Visst är det dags för önskelistor nu? Med minst en punkt per levnadsår, eller hur?
Vakna för tidigt, önska för mycket 😉

1. Hälsa
2. Feberfrihet
3. Tillfrisknande
4. Marknadsföringshjälp
5. Lektörstjänst
6. Frisk dator
7. Frisk Cecilia
8. Kenyaresa*
9. Rut
10. Publicerade frälsarkranslåtar
11. 36,4 i temp
12. Middag med Jessika Gedin
13. Filmatisering av Väntrum
14. Revisor
15. Turkosa salmiakfiskar
16. Tapetsering
17. God kondition
18. Ny gästbok
19. Skrivarkurs*
20. Tioårskort på ALV
21. Gotlandsresa*
22. Nytt Friskis & Svettis-kort*
23. Kvittente
24. Läsplatta
25. Nytt försök att komma till Disneyland Paris*
26. Badrumsmöbel
27. Londonresa*
28. Klippning
29. Spotify Premium
30. Skrivartid på Lofoten*
31. Badrumsfönster
32. Publikbiljetter till Babel*
33. Hotell i Gbg under Bokmässan*
34. Prenumeration på Tidningen Skriva
35. Medverka som textförfattare till jazzplatta
36. Alla Madickenfilmer på DVD
37. New York-upplevelse*
38. Skrivarvecka*
39. Värk- och luddfritt huvud
40. Gardells trilogi
41. Knapriga nektariner
42. Friska tider

* = När punkt 1,2,3,11 m.fl. har infriats.

Har ni sett detta? Africa for Norway.

Visst är det underhållande och väcker leenden just för att det är så bak- och fram jämfört med de bilder vi har vant oss vid. Och kanske gärna behåller. Så jag hoppas att det inte bara ska väcka leenden, utan att budskapet når fram. Vilken bild skapar den här filmen av de olika kontinenterna? Och hur ser bilden ut i vanliga fall. Det är norska studenter som har levererat filmen och Radi-Aid. Läs vad de skriver. Det är viktigt! ”Afrika ska inte bara vara något som får människor att antingen ge eller ge upp. I själva verket finns det mycket positiv utveckling i afrikanska länder, och vi vill att detta ska bli känt.”

Imagine if every person in Africa saw the ”Africa for Norway” video and this was the only information they ever got about Norway. What would they think about Norway?

If we say Africa, what do you think about? Hunger, poverty, crime or AIDS? No wonder, because in fundraising campaigns and media that’s mainly what you hear about.

The pictures we usually see in fundraisers are of poor African children. Hunger and poverty is ugly, and it calls for action. But while these images can engage people in the short term, we are concerned that many people simply give up because it seems like nothing is getting better. Africa should not just be something that people either give to, or give up on.

The truth is that there are many positive developments in African countries, and we want these to become known. We need to change the simplistic explanations of problems in Africa. We need to educate ourselves on the complex issues and get more focus on how western countries have a negative impact on Africa’s development. If we want to address the problems the world is facing we need to do it based on knowledge and respect.

The video is made by The Norwegian Students’ and Academics’ International Assistance Fund (www.saih.no). With the cooperation of Operation Day’s Work (www.od.no). With funding from The Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad) and The Norwegian Children and Youth Council (LNU). Music by Wathiq Hoosain. Lyrics by Bretton Woods (www.developingcountry.org). Video by Ikind Productions (www.ikindmedia.com)

Oj så jag är stolt över Gina Dirawi! Som sundsvallsbo får jag väl lov att vara stolt. Hon är fantastisk! Och en person som jag är SÅ glad att min dotter uppskattar, för hon är en förebild. Reflekterande, stolt, ansvarstagande, varm, skarp och träffsäkert rolig. Med sönsvallsdialekt!

En tidig Gina

På senaste tiden har hon varit med i Sommarpratarna, i Två på resa och nu senast i Robins och Skavlan. Härliga kvinna! Snart programledare för Musikhjälpen. I år går insamlingen till vatten till barn som saknar rent vatten i slumområden. Ett tema som berör mig djupt efter livet i Nairobi.

Jag kanske får börja lyssna på P3. Min sexårige son försöker bredda mitt radioutbud med mer moderna kanaler, inklusive sundsvallskanalen Radio Guld. Men han hade lite klagomål på programledarna. ”Nu sa han att det var Michael Jackson, men det här är ju Jackson five. Dom säger alltid fel på det” 🙂 Kille med koll!

Jag ligger i den vita kökssoffan i vårt ljusa, fräscha kök med fina dottern intill mig. På Spotify spelar hon Sarah Dawn Finer för oss. Samma sång som min vän sjöng i tisdags när jag var så rädd för det som skulle komma. Nu är det över. Sjukdomsgåtan är inte löst, men jag är hemma. Det är skönt.

Och i eftermiddag har jag (med full dos febernedsättande förstås – längtar tills jag slipper dopa mig för korta utfärder…) utkvitterat en födelsedagspresent som maken gav mig. Ljust & Fräscht med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert. Så OTROLIGT bra! Vilka killar! På ett sanslöst humoristiskt sätt fångar de vår tid, vår längtan efter det perfekta hemmet som ska ge oss lyckan.

Bild: Blixten.se

Sen är det skönt att komma hem till sitt eget hem, som med alla sina skavanker liksom ger oss alibi mot det Schyffert/Lindström sagt. Utom köket då, som sannerligen är ljust och fräscht utan att vi själva kan ta åt oss äran av att det blev av. Och då är det väl som att allt det där träffande och tokroliga och insiktsfulla som de sa handlar om helt andra människor än oss? 😉

Bilden togs i somras när köket var nytt (och fräääscht). Nu finns inga snygga färska kryddor på bänken, men några gamla batterier, lite post, ljus och tändstickor…

TACK för alla fantastiska kommentarer jag får! För omtanke och bekräftelse! Kram på er!